En framtidssäkrad låg radonhalt i ditt nybygge kräver en grund med lämplig nivå på radonskyddet.
Varför behövs radonskydd?
Vid nybyggnad är det viktigt att ta hänsyn till risken att markradon letar sig in i byggnaden och vidta preventiva åtgärder vid grundläggningen. Det är enklast, effektivast och billigast i längden.
Boverkets Byggregler anger att radonhalten i det färdigställda huset ska vara under referensvärdet, som är 200 Bq/m3. Som byggherre är du ansvarig för att denna regel uppfylls och kontrollplanen måste därför i många fall ha kontrollpunkter för förebyggande radonåtgärder. Ibland krävs att en markradonmätning görs innan bygget påbörjas. Alternativet kan vara att radonsäkra grunden i vilket fall som helst. Kommunens byggnadsnämnd har tillsynsansvaret för att radonhalten i den färdiga byggnaden inte är för hög.
Radonhalten i marken
Markradonrisken utgörs av radonhalten i den luft som kan tränga in i huset och luftvolymen. Är radonhalten hög (mer än 50 000 Bq/m3) kan det räcka med att någon promille av luften i huset kommer från marken för att radonhalten ska bli för hög. Eller någon procent markluft med normal radonhalt (10 000-50 000 Bq/m3). Även låg markradonhalt (mindre än 10 000 Bq/m3) i tillräckligt stor volym kan orsaka hög radonhalt inne.
Kontakta oss om du behöver hjälp med din markradonmätning.
Grundens utförande avgör nivån på radonskyddet
En ny grundkonstruktion kan utföras radonskyddande eller radonsäkert. Grundregeln är att det krävs ett radonskyddat utförande på mark med låg eller normal radonrisk och ett radonsäkert utförande på mark med hög radonrisk. Exakt vad detta innebär finns inte definierat, utan det krävs eftertanke från byggherrens sida med inspiration av det som följer nedan. Dessutom krävs att hantverket är av god kvalitet för att effekten ska bli den önskade.
Följande är ett utdrag ur Boverkets broschyr Åtgärder mot radon i bostäder.
Hur bör man bygga?
Transporten av radon från marken till byggnaden sker i huvudsak genom att jordluft sugs in i huset på grund av den skillnad i lufttryck som normalt råder över byggnadens bottenplatta och källarytterväggar. Men om dessa byggdelar in i minsta detalj görs lufttäta så är radon från marken i de allra flesta fall inget problem. Ett undantag från detta kan vara en hög radonhalt i marken i kombination med träbjälklag eller liknande med lågt diffusionsmotstånd mot radon.
Det kan vara lämpligt att i samband med en geoteknisk undersökning av marken inför en nybyggnation även mäta radonhalter i jordluften samt göra en uppskattning av jordarternas genomsläpplighet. Med hjälp av dessa parametrar kan man bedöma risken för att radonhaltig jordluft läcker in i byggnaden och därmed kravet på lufttäthet hos byggnadskonstruktionen under marknivån.
Utförande
Nedan ges exempel på utförande av byggnadens grundkonstruktioner som förebygger att radon läcker in genom otätheter mot mark. Mer detaljerad information finns i litteratur och i information på myndigheternas webbplatser. Läs mer under rubriken ”Mer information” på sidan 19.
• Betongplatta under hela huset: Eventuella sprickor och andra otätheter kan försämra radonskyddet.
• Används luftgenomsläppligt material, till exempel lättklinker i källaryttervägg eller som kantisolering vid platta på mark, bör det kompletteras med ett lufttätt ytskikt. En säkrare lösning är dock att redan från början undvika material som kräver lufttätande skikt.
• Rörgenomföringar, eventuella ursparningar i betongplattan och luckor tätas. Det är även viktigt att täta inuti skyddsrör.
• Lufttäta fogar och rörgenomföringar i bjälklaget över kryprum.
• Täta vertikala fogar mellan kantelement vid platta på mark eller motsvarande.
• Förebygg att sprickor uppstår i golv och källarytterväggar på grund av sättningar eller andra rörelser.
• Tänk på lufttätheten i konstruktionen vid nivåskillnader och dilatationsfogar (rörelsefogar) i huskroppen.
• Ett radonmembran i eller under grundkonstruktionen kan ge ett gott radonskydd under förutsättning att det inte skadas (punkteras), att rörgenom föringar och dylikt görs täta och att membranet är heltäckande, det vill säga täcker ända ut till ytter kant av byggnadens sockel. Läggs membranet i mark måste det dras ut tillräckligt långt utanför sockeln så att jordluft inte kan förflyttas horisontellt in under betongplattan.
• Om vald åtgärd och/eller utförande på arbetsplatsen mot förmodan inte skulle ge önskat radonskydd måste man förmodligen sänka lufttrycket i marken under huset. För att kunna göra detta utan någon nämnvärd ökning av elkostnad och med minimal risk för nedkylning av betongplatta och mark, bör man i förväg lägga in dräneringsslangar i det kapillärbrytande lagret under huset.
Det är viktigt att tätningar vid genomföringar, och andra håltagningar i konstruktioner mot mark, utförs och underhålls på sådant sätt och med sådant material att tätningen är intakt under husets livslängd. Detsamma gäller för lufttätande ytskikt. Hänsyn måste tas till dessa frågor vid såväl projektering som vid själva uppförandet.
Ventilationssystemet i byggnaden bör utformas så att systemet i sig inte bidrar till att öka radonhalten inomhus.
Kontroll av otätheter
Det är viktigt att under utförandet kontrollera att det inte finns otätheter mot marken. Även om en grundkonstruktion projekteras för att vara lufttät så kan det ändå uppstå otätheter i grunden om själva utförandet görs på ett bristande sätt. En visuell kontroll av husets bottenplatta bör göras innan väggarna påbörjas för att ge möjlighet att tidigt upptäcka otätheter och åtgärda dessa.
I de fall en provtryckning av byggnaden genomförs, så utgör detta ett lämpligt tillfälle att kontrollera utförandet genom en läcksökning mot de konstruktionsdelar och genomföringar som har kontakt med mark. I det fall eventuella läckor tätas så kan radonet i marken inte ta sig in i bostaden.
Radon i vatten
Kommer hushållsvattnet att tas från egen brunn bör radonhalten i vattnet undersökas. Detta gäller främst vid djupborrad brunn. Förhöjda radonhalter kan relativt lätt minskas med ett radonavskiljande aggregat. Tänk på att avluftskanalen från aggregatet måste mynna utanför ytterväggen.
För ytterligare fördjupning i ämnet rekommenderas Radonboken – nya byggnader, utgiven av Svensk Byggtjänst (finns även som e-bok). Där diskuteras även de olika radonskyddsklasserna.
Tätningssystem
Det finns flera tillverkare av system för tätning av grunder, som omfattar radonmembran, tätningsmanschetter, radonmassa, tejp osv. Marknaden ändras givetvis hela tiden men några av de etablerade företagen med mer eller mindre kompletta system för radontätning är:
En del av dem visar i videofilmer hur man använder produkterna för radontätning. Sökorden i länken är inte på något sätt heltäckande.
Det finns även andra tillverkare av tätningskomponenter. Relevanta sökbegrepp kan t.ex. vara ”radonmembran”, ”radontätning”, ”radonduk”, ”radonmanschett”, ”radonmassa”, ”radon tätningsmassa”, ”radonsystem”.
Prova också att söka efter ”radon” på respektive företags webbsida.
Rådfråga gärna oss inför ditt nybygge.