Radon, eller mer precist radon-222, är ett av de radioaktiva grundämnen som bildas när radium-226 sönderfaller. Detta, i sin tur, är ett av ämnena i sönderfallskedjan som börjar med uran-238. Uran-238 förekommer allmänt i våra bergarter. Radon är en osynlig ädelgas som varken smakar eller luktar. Enda sättet att konstatera förekomst av radon är att mäta.
Radioaktiva ämnen är inte stabila utan försöker hitta ett annat tillstånd som är mer stabilt. Under denna process, som kallas sönderfall, avges strålning som är så kraftig att andra atomer som träffas av strålningen kan skadas och bli elektriskt laddade, s.k. joner. Strålningen, i form av alfa-, beta- och gammastrålning, kallas därför för joniserande strålning. Sönderfallets omfattning (aktiviteten) anges i antalet sönderfall per sekund och enheten är Becquerel, förkortat Bq. Radonhalten i luft anges i enheten Bq/m3 vilket alltså innebär ”antalet sönderfall per kubikmeter luft varje sekund”.
Efterhand avtar aktiviteten hos ett ämne och den tid det tar att nå en halvering av aktivitetsnivån kallas halveringstiden.
Radonets sönderfallsprodukter, som brukar kallas radondöttrar, är laddade metallpartiklar som också är radioaktiva. Halveringstiden är för många av dem kort, vilket innebär i intervallet bråkdelar av en sekund till några timmar. Radon-222 har en halveringstid på 3,8 dygn.
Radon-220, som också kallas Toron, bildas när Torium-232 sönderfaller. Torium förekommer liksom uran allmänt i våra bergarter. Halveringstiden för Toron är endast 56 s. Om denna gas detekteras så har transporttiden från källan till mätpunkten varit kort.
Som framgår av nedanstående figur avges gammastrålning när radium (Ra-226) sönderfaller till radon (Rn-222). Byggnadsmaterial som innehåller förhöjd halt av radium, t.ex. blåbetong, kan identifieras och klassificeras genom att göra en gammamätning.
Radon bildas i sönderfallskedjorna från torium-232 och uran-238